Everywhere i lay my head

Jag erkänner jag har skaffat en spikmatta, där skrev jag det, en spikmatta. Du vet en som alla nu innehar, i alla fall de som vill syssla med huskurer alla indien/kina. Jag har dock inte "orginal" mattan från Indien utan köpte Orginal" mattan från Kina. Min fråga är bara hur en kan anse att den är orginal när det funnits spikmattor i tusentals år, men vad vet jag det kan ju hända att någon för tusentals år sen hade en exakt lika plastig och röd matta som jag nu har införskaffat.

   Hur är det nu att ligga på en sådan matta? fy fan fy fan vad ont det gör, efter det onda (eller det onda går inte över men bedövas lite) kommer en varmkänsla att sprida sig i hela ryggen och det är detta som är den läkande delen av en sådan matta. Det är blodet som börjar forsa och enligt de som gjort mattan hjälpa till med: sovbesvär, muskelspänningar, stress osv.

    Mamma påstår att hon blev av med sin huvudvärk när hon låg på den... så vem vet det kanske hjälper?

Jag erkänner också att jag hade väldigt roligt i Uppsala när jag hälsade på Petter och fick en tur runt staden. Vi började med Domkyrkan och Petter berättar att det ligger någon kung där inne, Erik eller nått. Okej tänker jag och när vi kommer till Kungagraven tycker jag det ser ut som han på 1000 lappen dvs ingen mindre än Gustav Vasa. När jag påstår det säger Petter att det inte står någonstans. I rummet bredvid så står en liten guldkista. Petter berättar att här kanske ligger en ungkung som dog när han var liten. Vi hittar en folder när vi är på väg ut och där står det: 1.det är gustav Vasa.

2. det är st Erik i den lilla guldkistan, ett av svergies Helgon, (det andra är den heliga Bigitta som ligger i Vadstena i Östergötland).

3. Carl von Linné ligger också där. Carl von Linné heter inte samma sak på engelska, det är därför ingen från något annat land vet vem man pratar om när man nämner honom som en berömd svensk. Han heter Carl Linnaeus =p

    Det var roligt att ha Petter som guide man visste inte när han pratade sanning eller ljög ihop något. Vi gick förbi Uppsalas populäraste uteställe som heter Birger Jarl som Petter trodde var någon slags poet... var på jag säger att han nu får ge sig, skrattar och berättar vem han var. Vi gick förbi Åsgränd=) jippi. Traskade upp i deras Anatomiska teater där de dock bara disikerat 10 personer men väldigt många djur.

På tåget upp till Uppsala så mötte jag en tant som var emot allt elektriskt, jag satt på min plats vid fönstret vid ett bord, snett emot mig sitter en man i 30- 40 årsåldern. In i kupén kommer en kvinna i 50 årsåldern och hon ska sitta på platsen bredvid mig och min väska är där. Jag ska resa mig och lägga upp den då hon säger att hon kan sitta där tvärsöver gången om ingen annan kommer och ska sitta där. " Det är inga problem jag kan lägga upp den" säger jag. "Det är plats 51 som är vid fönstret va?" säger hon på ett inte allt för trevligt sätt. Jag hade platsen vid fönstret och det var plats 52. "ne, det är 52 vid fönstret och den platsen har jag, det står på min biljett att jag har fönstreplats" svarar jag. Jag ser hur hon snörper på munnen och ser sur ut. "det gör inget, jag betlade ändå inte för att sitta vid sådan där elektriskskit som datorn och din Ipod" säger hon och stampar ut. Jag vet man ska inte ta åt sig men jag tar ändå illa vid mig. Jag och mannen utbyter blicker och han börjar fnissa, "lycka till, hon sitter på ett elektriskt tåg så det är inte så lätt att komma bort från det elektirks" finnisar han. Detta gör att jag blir lite på bättre humör. Hon kommer tillbaka när vi sitter där och fnissar, jag har lagt upp min ryggsäck. Hon sätter sig tvärsöver och självklart är det några som ska sitta här. "ska ni sitta här, det gör absolut inget" säger hon och reser sig. Hon ska sitta där egentligen frågar om hon har svårt att åka baklänges, var av hon får ett surt svar att ne men att det blivit något fel när hon bokade biljett då hon beställt en biljett där hon skulle slippa nära sådan skit som vi höll på. Så istället för att sätta sig brevid mig trampar hon ut och säger att hon tänker klaga. Mannen säger när hon gått att han inte sett någon skylt att man inte får ha dator, han har till och med betalat för att kunna använda internät. Jag vet inte hur det gick för den 50 åriga kvinnan om hon hittade en elektroniskt fri plats på tåget, jag har svårt att tro det men hon kunde inte svälja sin stolthet

Jag erkänner också att jag som inte skulle boka upp mig ett dyfft denna sommar har inte lyckats skärsklit bra alls. Dock kommer förhoppningsvis besöket från Finland i Höst istället.

Ha det kram

Nu är jag hemma, det känns så tomt att inte ha folk hela tiden omkring sig. På ett sätt är det skönt att få vara för sig själv, men det är så tyst. Ingen att dra Jonas Gardell skämt med, eller gå och knaka på så man kan spela kort med klockan 7 på morgonen. Det har varit så underbart kul att jag troligen måste tillbaka nästa år annars går jag nog under.

   Det är ju så här jobb ska vara, sitta i en buss med vänner och sjunga sånger hela dagarna och skämta med allt och alla. Det känns mer som en semester än ett jobb. Det roliga är att våran busskörare Jack hade minst lika kul som vi och han erkännde till och med att han inte visste vad han skulle göra utan oss, men annars var han ganska dålig på att ge komplimanger, man fick tvinga dem ur honom, eller lura dem ur honom.

Jag hade ju lovat mig själv att inte få en uppbokad sommar men det gick ju sädära bra, nu ska är jag uppbokad med uppsala, min fasters land, en Milla från Findland ska komma och hälsa på. jag har inte äns hunnit packa upp allt från flytten känns jobbigt och stressigt. Jag vill egentligen bara umgås med mina kompisar inte stressa göra det som faller mig in. Varför måste hela livet kännas så stressigt och uppbokat önskar jag kunde vara mer av de spontana människorna. Lite som Jim carey i yes man, en person som gjorde det som föll en in, kanske inte så beroende av det som han.

    Ska bli skönt i höst i alla fall när jag börjar praktisera på östgötateatern. Då kommer jag bara ha körkortet att fokusera på inte något annat där inte, eller jo praktiken. Min morbror har inte direkt lovat men jag ska tvinga honom nu under hans semester att lära mig att snickra spika och skruva ihop saker på bästa sätt. Han är snickare och jag annser att sådant är bra att kunna när man ska satsa på det jobb jag vill satsa på. Det roliga är att jag blir händig på köpet. Jag har alltid velat ha en händig man, dvs en riktigt liten hemmasnickrare och om jag kommer in på utbilldningen är det jag som kommer bli hemmasnickraren/elektrikern som fixar allt. Med andra ord jag kan välja vem jag vill =p (det hade jag nog tänkt i alla fall, bara kärleken slår till så).

Ha det

Tiden går fort när man har roligt och det stämmer. Det är redan torsdag och jag tänkte sammanfatta de dagar som har varit som underbart knäppa.

    I tisdags fick vi gå upp klockan halv 5 för att vi skulle åka till Gylland på en lång tripp. Många av oss sov de första två timmarna dit men sen var det full fart i bussen igen, eller i alla fall i mitten och längst fram. Vi hade tre trötta personer som sov där bak. Det var mysigt att åka omkring på gylland landskapet är mer guppit där, det var fälten med, backe upp och backe ner.

   Jag, Alva och Jorun gick längst bort på ett fält, de på andra sidan kunde inte se oss och vi såg inte dem pga ett svinhus som låg i mitten. Vi tänkte att vi skulle ta en genväg på vägen tillbaka och gick därför runt huset och när vi kommer till andra sidan är bussen borta. Vi satte oss för att vänta och 15 min senare kör bussen runt hörnet, de har suttit på andra sidan och väntat på oss.

   Sen hittade inte vi till ett fält utan jack fick veva ner rutan och fråga en bonde på en gräsklippare om vägen. Det visade sig vara  bonden som ägde fältet, men han han kom först inte ihåg vart han hade planterat fältet. Martina och jag höll på att skratta ihjäl oss, då han prata en gylländskdialekt som knappt Jack kunde förstå.

    Vi hade allsång i mitten av bussen pippi, macken, gött och leva, jag ska blir en byråkrat, pretty woman osv, våran busschaufför sjöng med.

    Sista fältet för dagen blev vi snuvade på av fjortisbussen som också fick åka till Gylland, fjortisar är de för att de beter sig som sådana, de slänger dasty på varandra och ja de sköter inte sitt jobb helt enkelt.  Martina sa till Jack att vi inte tänkte åka hem om vi inte fick någon glass först. "okej då, det kan ni väl få" svarade Jack då. Vet inte om jag skulle våga säga så till john som vi hade de första dagarna. Glass fick vi i alla fall.

    Onsdag: Vi tar ett fält väldigt nära staden och får reda på att vi de närmaste dagarna bara kommer ta fält nära staden. Det är inte så kul då man sitter i bussen 2 minuter eller så. När vi gjort första fältet berättar Jack att det ska komma kunder och inspektera detta fält, sen lägger han till att om vi inte gjort ett bra jobb så har vi inget jobb imorgon. Det blir knäppt tyst i bussen. Jack sitter och små skrattar lite tyst för sig själv, det var ingen annan som tyckte det skämtet var roligt.

    Vi började samla på blommor att ha i bussen för att göra det lite mera hemtrevligt, blommorna sätter vi på sätena framför oss. Vi är Nu uppe i 8-10 olika sorters blommor. Johanna slängde dock en blomma i morse för att den såg för vissen ut. Sista fältet vi gjorde i onsdags var underbart som martina sa "om himlen hade varit ett spenat fält skulle det ha varit detta fält" det var perfekt. Höga hanar och honor och bara en ynka dasty på hela fältet.

      Idag visade sig att Jack skrytit om det fältet, men han hade haft fel om fältnamnet på jobbet, det tyckte han var roligt. Idag hade vi också konsumenterna efter oss. Fast det var i alla fall nöjda med det fält vi gjort igår vilket var skönt. När vi skulle bli hämtade så skämtade vi om att Jack inte skulle komma för att vi inte hade några jobb  längre, och Jack som alltid brukar vara näst först dök inte upp. Vi tittade lite oroligt på varandra men efter 5 långa minuter så svängde han in på vägen.

   Kanske får vi ta fälten nära då en av de andra bussarna har problem med några av sina jobbare, då de tar detta jobb som en semester. De var så bakfulla att de fick gå om en fält de redan tagit för att de inte gjorde sitt jobb.

    Alva som har fått i uppdrag av mig att lära mig skillnaden på olika växter gav mig något som vi båda trodde var havre som jag satte i kepsen. När Jack fick syn på det så tog han det och sa att det var vildhvare som tydligen är ansett som ett otrevligt ogräs så jag fick slänga det i min vita säck, och dagens skämt var om mig och havre.

efterförsta fältet svor jack på danska och anja satt och härmade, så nu har vi kommit fram till att anja måste ha öron skydd så hon inte snappar upp mer svordommar. Inte bra inte bra. När vi skulle till Nästa fält tyckte Martina att hon såg det till höger, så jack körde in på en liten skit väg, och vi körde och körde men fältet kom inte, då ser vi fältet vi tog nyss och där står de och kontrollerar det vi gjort. Jack börjar backa ut och han tänkte fråga på morgon mötet imorgon om de hade sett den knäppa bonden som körde ut mitt på fältet och fick baka hela vägen tillbaka.

   Sen idag så sa Jarek som är från Polen ett ord till Jack som betyde Move your as, som jack skulle säga till Anja. Anja hörde dock fel och trodde Jack sa "snuskgubbe" och Anja fattade ingetting och började titta sig omkring oförstående. Sen förklarade Martina och då började hon as garva. Jack och Jarek undrade vad som var så roligt.

      Annars har vi varit på Skat och fått allt uträtt, vi ska inte betala någon skatt och vi ska få pengarna tillbaka. Jippi.

  Jag såg en räv på ett av fälten och jag blev så rädd för jag var inte beredd på det då jag bara svängde runt ett hörn på fätet bland jättehög spenat och helt plötsligt en halv meter ifrån sitter en räv och knaprar på något.

   Idag är det avslutning på skolan för danskarna och jag är fortfarande förvånada att vi inte märkt att de festat, för tillskillnad från förra året då man inte kunde sova på flera dagar så har vi inte märkt ett dugg. Vi sticker till Köpenhamn imorgon efter jobbet så jag skriver när vi kommer därifrån. Kram

Hej hopp

idag är det söndag och allt är stängt, jag och hjördis gick in till stan för att gå på H.C Andersens hus. Milla och jag gick dit förra året men vi tyckte det var dyrt med 110 kr för ett museébesök, det visade sig i år dock att milla och jag gått fel. Vi hade gått till ett lekpalats för barn som ligger precis bredvid museumet. Nu hittade vi rätt i alla fall.

   Det var ett väldigt trevligt muséebesök, man kunde lyssna på hans sagor i telefonliknaden grejer med några av mina favoriter som uppläsare av de svenska varianterna. Per Oscarsson, och hasse Alfredsson läste upp varsin saga. Visste ni att H.C Andersen var en djävel på papercuts, ni vet när man viker papret på mitten och sen klipper ut olika mönster, men han gjorde värsta avancerade grejerna med gubbar och ballerinor osv.

    Han var 1.85 dvs 25 cm längre än de flesta andra män i Danmark under sin tid och han var ett litet tag för älskad i tjejen på våran 50 lapp, Jenny Lind, men tyvärr såg hon honom bara som en storebror. Hon gifte sig med en kille som spelade piano och dog i England där de har  hedrat minnet efter henne genom en plakett i Poets' Corner i Westminster Abbey.

    Efter besöket på museumet så gick jag och hjördis en omväg hem då det regna vi tänkte att det skulle regna mindre om vi fick länds ån/floden hem, det gjorde det inte utan vi blev blöta i alla fall.

   När jag kommer hem så bestämmer sig Martina, Johanna, Anja och jag för att tatuera oss. Det är inte så farligt som det låter så vi fått tatueringarna i ett tuggumipacket. Jag fick en tatuering med en clown Kanin, martina en med massor av pengar, Johanna en muskitör kanin och Anja en musik lyssnare till kanin. Vi bestämed att det skulle vara våra roller i bussen.

    Vi har precis sett klart batman the dark knight.

Nu ska jag skriva vykort ha det bra.

Idag hade vi allsång på morgonen i bussen innan vi tog de första fältet. När vi kom till bilen igen efter fältet så var Anja borta. De sista som sett henne såg att hon gick in bland husen på andra sidan fältet. "she is eating breakfast now whit the farmer" skämtade polaken.  Jack körde bort för att se om vi kunde hitta henne på andra sidan fältet, om vi kunde köra dit. Det kunde vi inte utan vi fick backa och svänga och ha oss innan vi kör in på gården där Anja senast blev sedd. Ju längre in vi kommer på gården desto mer förlorar vi hoppet om att någonsin få se våran Anja. Dock helt plötsligt backom ett hörn kommer en glad Anja gående. Vart hon varit är en hemlighet som bara vi vet.

    Vid nästa fält hade det börjat regna, när vi vi kliver ut ur bussen så blixtrar det till också. Jag vill inte gå på ett fält när det blixtrar, är det något jag fått lära mig så är det att undvika att vara högsta punkten någonstans just då. Ett tramatiskt barndomsminne där hela familjen sitter under en kanot i skogen vid en sjö och världens oväder kan ha något att göra med det. Vi Började gå och jag slängde hela tiden oroliga blickar backåt på Jack som stod och tog på sig gummistövlarna. Helt plötsligt ser jag hur han vinkar att vi ska komma till baka, jag nästan springer av en orolig och lättad känsla i magen tillbaka till bussen. I bussen sitter vi sen och väntar på att det ska sluta. Ganska tysta.

   Vi väntar i ytterligare 10 min innan vi går ut på fältet och gör ett nytt försök, när vi är på mitten så börjar det blixtra igen. Min första refex är att att slänga mig ner i leran och kråla tillbaka igen mellan spenaten. Jag får en rolig bild i huvudet hur jag lerig från topp till tå med lera i ansiktet ser ut som en skitig james bond med en spenat planta i munnen (istället för kniv).

   Jag hukar på mig och inser att detta är första gången jag inte haft en fördel av att vara så lång som jag är. Vi kommer till andra änden av fältet och jag får Martina att gå tillbaka med mig och distrahera mig från att tänka. Jag tror aldrig jag någonsin har haft en sådan spurt som då. Jag hittar en felaktig spenat slänger den i påsen och är klart långt innan alla andra, jag vill bara av fältet. Söka skydd vid bilen. Lagom tills att jag kommer till vägen så har det slutat regna och åskvädret har dragit förbi. Detta fält vi snackar om var väldigt avlångt. Jag förstår inte att de låter oss jobba när det är åska det är fan inte klokt.

    Glad midsommar på er, här i Danmark ska vi bränna häxor den 23 juni... Så idag blir det nog inget firande vi har gått över till det Danska traditonerna. Ta seden dit man kommer.

kram

Hej hopp

PÅ förmiddags pausen som vi har runt 9 varje dag så åkte vi till ett danskslott, som de i japan hade byggt ett lika dant för att de tyckte det var så fint, det ville helt enkelt ha med sig danmark hem och varför inte då danmarks akitektur från 1500 talet.

Idag fick vi ta hur många hektar om helst innan lunch. Jag trodde jag skulle dö av hunger, sista fältet var på 45 hektar och det är verkligen inte lite. Men jag överlevde som genom ett mirakel, ska tacka denna som utförde mirklet, det är någon konstig grej, för om man är hungrig ochså går det ett tag så slutar man att känna att man är hungrig, undra varför? försvarsmekanism? Eller kanske mer en mer än överlevnads mekanism? Fast man blir ju fortfarande lite surare pga att man inte fått någon mat. I alla fall jag.

   Ja vi skulle åka någon annanstans och äta som var lite mysigare tyckte jack, min nya busschaffis, saknar John ibland. Vi kom i alla fall till en tandläkarskola där de höll på att bygga om så vi satt på stenarna som de skulle göra trädgårdsgångar av. Mysigt, Anja klättrade upp på en stege och lyssnade inte på reglerna för säkerheten att någon ska stå längst ner.

   Vi åkte till ett nytt fält och då var Anja och jag tvungna att fråga jack om en ramsa som våra pappor lärde oss som barn  var dansk på riktigt, "en tumme i munen, och en tumme i röven så så skifter vi, ett, tu, ett, tu, ett, tu" (tänk den mera dansk) men den hade han inte hört. Sen tyckte Jack att vi skulle sjunga en sång för honom. Han älskar när folk sjunger. Vi tyckte han skulle sjunga en sång. Vi kom fram till pippi och han sjöng den på danska och vi på svenska men vi kom inte ihåg hela så det gick inte. Vi stannade till och köpte ise (glass). Sen försökte vi komma fram till någon låt som alla kunde sjunga tillsammans, jag försökte med "what shall we do with the drunken sailor" det var bara jack och jag som kunde den. Alla låtar jag föreslog var det bara han och jag som kunde. Det blev lite AQUA och Jack sjöng bara "comon barbi, lets go barbi" hehe och vi andra sjöng det andra. Tillslut kom vi fram till att det inte fanns några sånger som vi alla kunnde, Matrina och jag fick i uppdrag att göra ett sång häfte.

    Sen sjöng martina och jag "Det ska va gött och leva". Vi har suttit och skrivit låtar förhand nu hela eftermiddagen, en tjuvkopierade på skolan vi bor pås kopiator, så alla ska kunna sjunga med imorgon.

   Efter sista fältet så var det över en timme innan vi skulle sluta ägentligen. Så Jack som tycker vi ska mins jobba den tiden som är bestämd tog världens omväg tillbaka och visade oss danmark. Vi stannade till på en verkstad för att fixa baklyktan som han hade krokat med en annan bil med. han skulle backa och pang sa det, han backar väldigt fort. Jag satt inte i bussen då som tur var.

Det är lite roligt att vi fick åka till verkstaden på arbetstid. Sen tog han en långomväg så att vi skulle få längre tid och vi fick till och med följa med till fabriken, sen skjussa han hem oss.

   Senare ska Martina och jag gå och köpa en smirenoff ice i deras student pub här på skolan och se om Danskarna är så trevliga som de verkar. Nästa vecka tar de studenten och då lär man knappt få sova något. men vem behöver sova? när man har bussen att sova i.

   Kram och puss

Hejsan svejsan

Igår fick vi träffa borgmästaren! spännande kanske ni tycker, ni som sitter där hemma och läser, vet inte vilka ni är riktigt. Men  i alla fall, vi möte de från nord jobb i cafén som de själva uttrycker det, innan vi alla tog bussen ner till stan. Busschauffören var måtligt road när alla skulle betala.

   Vi kommer fram till staden och ska gå och hämta cyklarna och så ja det var det vi gjorde. Vi blev ner ledda i en källare och fick varsin cykel och nyckel, jag och nycklar, var orolig att jag skulle tappa den. Vi fick dock inte cykla till rådhuset utan leda cykeln dit, kanske var vi lite tidiga till mötet med borgmästaren vem vet? Väl på torget framför rådhuset så ställer vi alla cyklar på ett led mitt på torget (inte min ide). Borgmästaren kommer ut och blir fotad med oss innan vi blir inbjudna på ett glass. Borgmästaren är en förredetta domare och han är folkpartist. Våran busschaffis tyckte inte honom, det gjorde han klart för oss.

   Vi fick gå upp för några trappor och in i en sal där vi fick frukt och läsk (de hade lärt sig sen förra året att det inte var någon som ville ha vin eller öl). Borgmästaren stod och prata i mitten av rummet om deras vän kommuner (Norrköping) våran ledare berättade glatt att det var en tjej från Norrköping här och det var första gången. Då tänkte jag att förra året kan inte ha räknas som ett år, kanske för att det var just förra året och inte detta år, jämna år går inte att räkna med.

     Vi fick en guidead tur runt lite i huset och sen fick vi gå ner igen för att cykla vidare till återvinningsstationen. När vi kommer ut på torger så är våra cyklar borta, det visar sig sen att de ställt cyklarna längs ena väggen och jag tänker stakars människa som flyttat på över 24 cyklar, alla var ju låsta så den personen måste ha lyft upp dem. Vi får alla fall möta våran guide som ska cykla runt lite med oss och prata om cykelstaden Odense. Hon visar oss cykelparkeringa, cykelpumpar, cykelräknare blandat med statyer och en park.

    Men Huvud atraktionen tycker i alla fall jag är när hon stannar vid en tunnel som går under en väg.  Hon berättar att den byggdes för skolbarnens skull, för att det inte var så roligt för dem att korssa vägen. Det kan man ju förstå. Om denna Tunnel är så unik  här i danmark att man måste cykla en omväg för att se den, så tycker jag synd om danskarna. Hur tar sig deras skolbarn till skolan på ett säkert sätt? får de åka bil? eller lever de danska barnen i ständig skräck? Jag tycker de ska få komma till Sverige och se på alla tunnlar vi har här så de kan bli inspererade att göra något för deras skolbarn.

   Vi cyklade och cyklade och tillslut kom vi fram till återvinningstationen, när vi kliver in i salen, deras matsal så mötsman med att ena väggen som är runt 20 meter lång ät täckt av smala hyllor fulla med ölflaskor från golv till tak. Ojoj tänker jag och undrar varför. Vi får förklaringen när mannen som ska hålla föredrag för oss förklarar att de har den näst största ölsamlingen (flaksor) i hela danmark efter en dansk öl som jag inte kommer på namnet nu. De har mer ölflaskor i källaren, men dit fick vi inte gå.

   Han visar oss ett bildspel, och han är så stolt över att de har pappersinsamling och har haft sen 2007, jag förstör inte hans glädje utan ler och nickar artigt. Vi får en rundtur bland kontenrarna och ja vad folk slänger fina grejer.  Vi får en varsin vattenflaska som är 100 % återvinningsbar. Han berättar att på bränbart behållaren så stod det bänbart 1 m förut men det hade blivit tvingade att skriva 1 meter då en tant kommit släppande på något och sen frågar "vart ska jag kasta denna? jag trodde det var bränbart, men jag vet inte om den kan brinna upp på 1 minut".

    Vi cyklar in till stan igen då stationen låg utanför, och lämnar våra cyklar innan vi får gå på stan en timme för att fördriva tiden innan vi blir bjudna på resteurang.Jag råkar hitta rean och köper ett par harembyxor.

   På resturangen blir det krongligt när maten kommer då jag och en isländning har glömt bort vad vi beställt, jag tror att jag fick rätt mat tillslut.

   Slut

Fjanten betyder fan på isländska, och det är lite så jag känner nu! Vet inte vad det är dagen började bra men sen när vi kom till bussarna så blev det inte lika roligt längre. Anja frågade Jack om hon fick byta buss, jag vill inte sitta i våran buss själv. Troligen får jag inte plats i Jacksnbuss utan får stanna kvar.

   Vi har besökt vackra platser idag, fält som ligger precis vid havet. Vi åkte ut på en liten ö och där fanns det en hög fyr där svalor byggt sina bon. Under lunchen så tittade vi på när några killar åkte på en bräda efter en drake, världens fart hade de, och det såg väldigt kul ut. Skulle inte ha något emot att testa det. Undra hur många knop man kan komma upp i? Borde ju ganska snabbt när det blåser så mycket som det gör.

   Vi gick till Bilka efter maten, Bilka är som coop forum eller ICA maxi, de har allt, och när jag säger allt så menar jag allt. De har skor, allt från skopunkten till riktigt dyra märkesskor. De har böcker,filmer, skönhetsprodukter, mat, trädgårsgrejer, mopeder. Det konstigaste var när vi skulle fråga i deras resturang om vi kunde få vatten så upptäckte vi att de sålde öl där, Bilka ligger långt från stan och de flesta tar bilen dit. Hur kommer de sig att de säljer starköl till maten? Riktigt konstigt. 

   När vi kom fram till kassan så frågar Martina på Svenska om vi kan få vatten, men tjejen förstår inte då säger hon vade som är vatten på Danska. Tjejen fattar när jag en tredje gång säger vatten. då börjar hon slå in på kassa aparaten. Matina säger att vi inte vill betala för det. "you want water? But you don´t want to pay? right?" "yes".  Hon ger oss tre papersmuggar och så får vi springa in i resturangen och fylla på vatten bakom disken.

   Imorgon ska vi bara jobba till 11 innan vi ska ta bussen in och hälsa på Borgmästaren.

   Ha det kram